REGLER & POLICYS

Miljöanvisningar faställda 2010

Föreningens medlemmar har antagit en miljöpolicy som har som målsättning att i största möjliga utsträckning inverka på naturen och dess invånare, djur och människor på ett skonsamt sätt.

Sjöflyg ska användas på ett sätt som förorsakar minsta möjliga bestående skada på omgivningen. För att uppmärksamma SSAs medlemmar på dessa skaderisker och störningar har föreningen till sin miljöpolicy fogat följande konkreta anvisningar för ett ansvarsfullt miljöuppträdande.

Anläggande av sjöflygbas
Sjöflygstationen bör anläggas på egen eller hyrd tomt anpassad för sitt ändamål och anläggas med grannars medgivande. In- och utflygningsvägar bör diskuteras med berörda grannar för att få acceptans för starter och landningar, varmkörning mm. Basen bör vara vindskyddad och anpassad till skiftande vattennivåer, svall och obehöriga. Se till att sjöflygbryggan ligger på ett djup som gör att maskinen ej sjunker om flottörerna skulle läcka. Flygbryggan bör vara väl förankrad så den inte flyter iväg med planet. Om man anlägger en ramp bör den vara så sluttande att det går lätt att dra upp maskinen. En elektrisk winsch underlättar uppdragningen. För glidytan rekommenderas 12 mm marin plywood. Är rampen för brant kan rodren skadas vid avfarten.

Bränsle
Om det är motortekniskt möjligt bör blyfritt bränsle användas. För installation av fast bränsletank bör, även om det inte krävs för mindre tankar mindre än 3 m3, en invallning ordnas. Kontrollera att vattendraget inte utgör dricksvattentäkt! Då får varken tankning ske eller bränsle lagras vid denna. Eftersom sjöflyg på våra breddgrader bedrivs endast under ett halvår kan en enkel invallning med vätsketät duk i en fördjupning som tanken placeras i accepteras. Mycket bättre är att använda en riktig miljölåda med dräneringskranar. Största risken för utsläpp är vid påfyllning från bil om automatstoppet inte fungerar. Då sker en översköljning. Invallningen skall klara hela tankinnehållet. Alla elektriska anslutningar till tank ska vara vederbörligt jordade och vid 220 volt explosionsskyddade, dvs pump, lampa och eldosor skall vara ATEX certifierade. Elkabel fram till pump skall vara mantlad (EKLK). Vid påfyllning av tank från tankbil ska kontrolleras att brandsläckare finns beredda liksom brandfiltar. Fordon och tank skall jordas med varandra. Elektrisk utrustning ska vara avslagen och vakt ska finnas för att hålla allmänheten borta. För dränering av tank ska jordat kärl användas och dränage hällas i jordat uppsamlingskärl. Uppmärksamhet ska fästas på alla tendenser till statisk elektricitet som uppträder vid torr väderlek. Jordning av tank är också ett åskskydd. Vid tankanläggning ska kraftiga läderhandskar helst med hög krage finnas . I anslutning till bränsleanläggning bör i ett plåtskåp finnas tre kärl med tätslutande lock.

· Ett kärl för papper och skräp

· Ett kärl för oljiga trasor, plastflaskor och oljetrattar

· Ett kärl för oljefilter i plastpåsar

Tankning
Tankning ska ej ske i samband med åska eller efter åska när potentialskillnader mellan tank och flygplan kan finnas. Tag på kraftiga handskar, exempelvis svetshandskar med krage vid all tankning. Vid brand kan man då kväva brand i tankstos med handen. När brand uppträder är det gasen som tänder och förloppet är normalt explosionsartat. Tankslang ska jordas innan den förs till flygplanet bränsletank. Tankslang är automatiskt ledande numera. Vid tankningen ska en uppsamlingsduk, helst en brandfilt, 1×1 m minst, läggas på vingen som kan suga upp eventuellt spill. Avsluta tankningen innan det är risk för överfyllnad. Skruva på tanklocket för att undvika spill när man flyttar sig till andra vingen för att tanka där. Bränsledropp till vattnet ska undvikas med brandfilten på vingen. Om uppsamlingsduken fuktats av bränsle ska den hängas påtork för torkning och utvädring. Uppsamlingsduken kan användas som brandfilt om en gnista skulle tända vid tankning. På metall brinner bränslet explosionsartat.

Släckning av bränslebrand
Om en låga skulle uppstå ska filten eller handsken läggas över tankhålet för att minska syretillförseln. Denna typ av brand släcks enkelt med filten om panik kan undvikas. Riskera därför inte statisk urladdning utan att ha handskar på och brandfilt redo vid tankning. På bryggan i anslutning till all tankutrustning ska en eldsläckare gärna med pulver (vintertid) eller light water (skum för sommartid) finnas i beredskap. (minimerar skador på fpl) Snabbavstängning av elpump ska ske gnistfritt. (ATEX godkänd omkopplare) Gnistor uppstår enklast vid kortslutning av 12 eller 24 volt system och vid kontakt med provisoriska anslutningar med klämmor. Provisoriska anslutningar typ klämma mot batteri måste ske utanför klassade zoner dvs min 4,5 meter från plats där bränslegas, kan förekomma från tankningsplats eller dräneringskran filter, dräneringspumps, påfyllning eller tankens avluftning.Eldriven tankanläggning skall ha elektrisk klassningsplan enligt standard.

Dränering av bränsle
Före flygning ska bränsle dräneras ofta i 3 – 6 olika ställen beroende på flygplanstyp. Dränaget ska kontrolleras för smuts och vatten vid varje dränage punkt. Dränaget ska hällas i en större dunk efter varje dräneringspunkt. Dränagedunken ska bäras in i tankutrymmet, stängas med lock och tömmas vid behov. Dräneringsvätska får inte spillas i vattnet eller hällas i jorden med tanke på blyinnehåll och andra metaller. Köp vattenavskiljande tratt och häll tillbaka rent bränsle till tanken. Vatten, smuts och ev småmängder bensin går till dräneringsdunk alt. hälls i miljölåda där det dunstar bort.

Kontroll och byte av olja och filter
Före varje flygning för dagen ska oljenivån kontrolleras. Detta görs enklast genom att oljestickan lyfts upp tills oljenivån syns och därefter skjuts ned igen. Ska stickan lyftas längre måste en ren trasa användas för att hindra dropp. Vid byte av oljefilter ska regelmässigt duk för insamling av spill under motorutrymmet. Det utbytta oljefiltret ska placeras i en plastpåse som förseglas för senare analys. Vid byte av olja måste ett tillräckligt stort tråg användas. Installera helst en snabbtömningsventil på vilken en slang kan sättas vid oljetömning. Dessutom ska en presenning eller duk användas för att skydda mark eller vatten under motorn. En förstärkt dörr med kanter kan tillverkas för att läggas mellan flottörerna och hindrar att delar faller i vattnet.Vid påfyllning av olja i fält ska en papperstratt användas. När tratten och oljeflaskan använts förseglas båda lämpligen i en plastpåse och lämnas vid tankanläggningens depå för oljor och plast.

Varmkörning
Det är viktigt att motoroljan och motorn har nått åtminstone en temperatur av 50 grader innan fullgas ges. Framför allt är avgassamlare, grenrör och ljuddämpare men också cylindrar känsliga för snabba temperaturväxlingar. Låt motorn bli varm genom varmkörning på 1000 rpm och med cowl-flaps stängda om inte annat föreskrivs i flygplansmanual. Varmkörning kan ofta ske när man lämnat bryggan och taxar till startposition. Då kan också roderfunktion, hinder på vattnet och i utflygningsriktningen och sikt kontrolleras.

Val av utflygningsriktning
Utflygningsriktning och senare färdriktning kan idealiskt överensstämma. Välj startriktning så största möjliga motvind för kortaste startsträcka kan erhållas. Kontrollera bullerzoner i den valda startriktningen så utflygningen ej går över bebodda hus. Avstå från starter tidiga morgnar och sena kvällar när folk sover eller lägger barn. Moderera varvtal och buller efter startsträcka och last för minsta buller. Taxa gärna iväg bakom en ljudskärm, en ö, en skog för att minska bullret. I luften kan man snabbt reducera effekt till stigvärden. Ta in klaff och ansätta bästa stigfart för att snabbt komma på höjd. En start med sjömaskin behöver inte ta mer än en minut från pådrag till 500 fot under vilken tid maskinen kanske flyttat sig ca 1 500 m med snabbt avtagande buller. Flyg inte rakt ovanför hus, betande djur, speciellt hästar är lättskrämda, undvik folksamlingar, festplatser, film och TV inspelningar så blir samvaron med grannarna mycket enklare.

I planflykt, fundera på nödlandningsområden och begränsa bullerstörning
Flyg med tanke på vattenvägar. Ska man nödlanda är det enkelt med vatten under flottörerna. Välj en lämplig flyghöjd som ger goda chanser till val av bra nödlandningsområde som bör vara nära väg, bebyggelse, gärna strand eller brygga för enkel tilläggning. Tänk på att med 120 knop flyttas maskinen 2 NM per minut. Vid bästa glidvinkel är farten antagligen ca 70 knop. Fundera på vinden inverkan. Landa gärna rakt fram om det ser fint ut. Nackdelen är att du inte hinner rekognosera landningsområdet om du inte gör 2 x 90 svängar som normalt under övningar med instruktör. Undvik att flyga över samhällen, folksamlingar, idrottstävlingar, och andra evenemang som kan störas. Reducera varvtalet för att minska bullret om överflygning inte kan undvikas.

Rekognosering för landning och tilläggning
När du närmar dig landningsplatsen ska rekognosering göras med överflygning för att kontrollera hinderfrihet från båtar, flytande föremål, grund master, ledningar. Sjunk till 300 – 500 fot och flyg med landningsfart, stallfart +20% parallellt med den tänkta landningssträckan bestäm sättningspunkt och tänk på buller och hinder vid sväng tillbaka på medvindslinjen för normalt landningsvarv. Anpassa pådraget för minsta buller, tänd landningsljus och landa på den bestämda platsen. På vattnet taxa lugnt, pröva maskinens svängförmåga i rådande vind och last. Lägg till vid brygga eller strand. Kontrollera att inget läckage av olja eller bensin kommer från maskinen. Torka av eventuell oljefilm under kroppen för att minska risken för droppbildning.Välj en brygga, helst en flytbrygga, som har litet djup under flottörerna om maskinen skulle sjunka. Tänk på att vattnet kan vara reglerat i sjöar och älvar. Vattennivån kan vara högre eller lägre när du kommer tillbaka för att flyga iväg. Sandstrand i en vik är också bra förtöjningsplats.

Naturskyddsområden, fågelskyddsområden, Nationalparker, farliga och förbjudna områden
Tänk på att sjöflygandet är en naturupplevelse. Vid flygning till skyddade områden ska du ta reda på om det finns områden av ovanstående slag i färdvägen eller i närheten av landningsområden. SSAs hemsida ger information om var du kan hitta information om olika skyddade områden och när dessa är upprättade. Det är förargligt att landa och sedan bli upplyst om att det är landstigningsförbud, fågelskyddsområde eller förbjudet område som du valt.

Miljöskyddsregler för flygandet
Det gäller för sjöflygaren mer än för andra piloter att uppträda säkert pch medvetet. Vanliga piloter på flygfält uppträder i en ofta professionell miljö. Sjöpiloter däremot agerar i en miljö där sjöflyg ses som en främmande aktivitet. Omgivningen och passagerare noterar därför planets alla rörelser och förhållande till hinder, in- och utflygningsvägar, tilläggning, utläggning, start, tankning, dränering, tilläggning med mera. Tänk därför på att fråga om lov att lägga till. Diskutera grund och hinder med lokala personer. Informera passagerare om flytvästens funktion, nödförfarande och evakueringsteknik. Kontrollera att alla är fastspända och har flytvästar på. Dörrarna kan gärna vara öppna vid taxning för enklare evakuering.

Utrustning för miljö och säkerhet
Placera en kniv synligt i maskinen. Se till att PLB och ELT är färdiga att använda. Se till att ha instruktion till passagerare i stolsfickan. Ha förtöjningstamp i beredskap för utläggning och tilläggning. Kontrollera att ankare med tamp finns frigjort vid hårt väder. Kontrollera att stång eller båtshake finns tillgänglig för att lägga ut eller närma sig steniga stränder. Ha vadarstövlar tillgängliga eller påsatta för svåra landningsplatser. Avstå från att starta eller landa i marginella väderförhållanden om inte IFR regler tillämpas. Tänk på att ditt uppträdande som befälhavare ska uppfattas som genomtänkt och säkert av passagerare och åskådare.

Flyg och njut!

Stig Aggevall, Ordförande

Svenska Sjöflygföreningens Miljöpolicy antagen 2006

SSA skall:

Verka för att dess medlemmar alltid har miljön i åtanke vid sin flygverksamhet. Detta gäller såväl före flygning, under flygning som efter flygning.
I möjligaste mån via sina möten och via medlemstidningen förse medlemmarna med relevant information och/eller länkar till information om miljön.
Genom kontinuerlig information i miljörelaterade frågor arbeta för att minska belastningen på vår miljö.
Sträva efter att upplysa sina medlemmar om nya miljölagar, krav och förordningar som påverkar sjöflygverksamheten.
Sprida information om tekniska lösningar som främjar miljön.
Genom sina medlemmar även påverka sjöflygare utanför föreningen att ta hänsyn till miljön.